
Stoppa matchen har blivit ett traditionellt kulturevenemang i Sverige. Det handlar dessutom nästan alltid om tennis. När Sveriges Davis-cuplag ska ut och spela mot kontroversiella motståndare mobiliseras demonstrationstågen. OS-året 1968 för Sverige-Rhodesia, skitåret 1975 för Sverige-Chile och för toppåret 2009 Sverige-Israel. Rhodesiagrejen minns jag inte alls. Däremot var jag mycket sportintresserad då det 1975 var dags för
protester i Båstad inför matchen mot
Pinochets Chile. Så många vänsteraktivister har sannolikt inte varit samtidigt i den skånska västkustidyllen vare sig förr eller senare. Inte kunde 100 steg till tänka sig att historien skulle komma att upprepas sig så bokstavligen. Att man aldrig lär sig för den senaste veckan har vi kunnat se och höra krav på att matchen mot Israel i Malmö i början av mars måste
stoppas. Till en början verkade det som om idrottsförvaltningen ändå planerade för att genomföra arrangemanget, fast inför
tomma läktare. Nu ser det trots allt ut som om det blir publik på matchen, men i Stockholm. TV4 arbetar på att
flytta matchen till huvudstaden. Kan tänka mig att sändningen annars ur tevekanalens perspektiv skulle kännas fel. Vem vill köpa reklamtid i en så död produktion. Sedan räknar man väl med att vi här på östsidan är mindre nogräknade vad gäller politiken. Att vi bara är tokiga sportfånar. Vi får väl se hur livat det blir därute i Kungliga tennishallen helgen efter Vasloppssöndagen.
Läs även andra bloggares åsikter om
Stoppa matchen,
Davis cup
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Alla läsare av 100 steg till kommentera gärna. Jag försöker att svara efter bästa förmåga
Som en del säkert uppmärksammar har jag tagit bort möjligheten att betygsätta inläggen med ett enkelt klick. Det har jag inte gjort av missnöje över resultatet utan för att jag tycker att det är tråkigt att det lämnas omotiverade omdömen. Så dissa på, men gör det med ord.