Österberg, Brink och Holm har ett finare sätt att säga det fula på

Under rubriken Vi är redo att riva upp Lavallagen går rödgrönt till angrepp mot alliansen förslag till lagändring för att anpassa svensk lag till EU-rätten ifråga om utländska arbetares rättigheter på svenska arbetsmarknad. Sven-Erik Österberg (S), Josefin Brink (V) och Ulf Holm (MP) protesterar på Svenska Dagbladets Brännpunkt mot att facken inte längre ska tillåtas vidta stridsåtgärder mot utländska arbetare på den grunden att de inte har ett svenskt kollektivavtal. Ändringen motiveras av den blockad Byggnads och Elektrikerbundet utsatte det lettiska företaget Laval för 2004 och som senare underkändes och betraktades som olaglig. Laval skulle utföra ett uppdrag åt en svenska byggherre i Waxholm. Man anställde lettiska arbetare med lettiskt kollektivavtal. Uppdraget kunde aldrig slutföras. Istället fick vi ett flerårigt rättsligt efterspel som alltså verkar pågå i det oändliga. Efter att EG-domstolen kritiserat svenska regler som ger facken rätt att tränga ut utländska kollektivavtal till förmån för svenska, oavsett innehåll (lex Britannia-bestämmelserna) konstaterade Arbetsdomstolen att aktuell stridsåtgärd stred mot EG-rätten. Därför dömdes fackföreningarna att betala skadestånd till Laval, som vid den tidpunkten, till följd av de fackliga åtgärderna, gått i konkurs. Efter en utredning har regeringen lagt ett förslag där fackens rätt till stridsåtgärder begränsas mot utländska företag med tillfällig personal i Sverige, för att harmonisera svensk rätt gentemot EG-rätten. Österberg, Brink och Holm menar dock att regeringen "öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens". Vidare skriver trion att det "rödgröna kommer /.../ att garantera att den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor och tecknar kollektivavtal även ska kunna tillämpas fullt ut på utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige". För mig innebär utgångspunkten enbart ett mer politiskt korrekt sätt att uttrycka det som blockadvakterna skanderande den där morgonen. De har kritiserats hårt för att de skrek Go home åt letterna, vilket också aktuella fack i efterhand bett om ursäkt för. Men ett stopp för andra kollektivaavtal än svenska syftar i första hand till att skydda svenska arbetare. Det är inte tu tal om den saken. Detta är heller inte ett märkvärdigt ställningstagande av en politisk rörelse som står nära svensk arbetarrörelse. Det är dock juridisk omöjlig. Vi kan helt enkelt inte gå emot EU-rätten på denna punkt. Det skulle uppfattas som ett förbjudet handelshinder. Fast vi har också att ta hänsyn till olika moraliska dilemman. Med vilken rätt stänger vi i praktiken arbetsmarknaden för alla utom den svenska arbetarna. Ingen alls. Så både på formella och informella grunder måste vi acceptera att vi lever i en globaliserad värld. Det betyder att vi inte kan vakta jobben så som vi gjort medan gränserna var stängda. Hur vi ska rädda de svenska arbetstagarna är jag inte man att lösa. Och självklart är de svenska arbetstagarna de stora förlorarna i det gigantiska maktspel som nu pågår över en långt större spelplan än tidigare. Men är verkligen det enda alternativet att bygga nya murar. Bättre kan ni Östberg, Brink och Holm.

Läs även andra bloggares åsikter om Laval, Waxholmsmålet, Lex Britannia, Utstationeringsdirektivet, Globalisering, EU-rätt, Valet 2010