I samband med att DN:s litteraturkritiker Jonas Thente skriver om sociologen Zygmunt Baumans bok "Konsumtionsliv" efterlyser han den konstnärliga provokationen. Han konstaterar sorgsamt att "protesterna idag oftast skrivs med gatsten". Men jag måste då fråga om han missat diskussionen kring konstfackstudenten på Liljeholmsbron. Hennes spelade psykos har upprört nästa hela det svenska etablissemanget, bland annat Thentes egna ledarredaktion. Det verkar dessutom vara en del av ett större konstnärlig politisk protestprojekt. Hela konstverket ska offentliggöras snart. Fast det kan vara så att DN uniont vägrar erkänna handlingen som konst. Det är då frågan inställer sig hur en konstnär bör agerar för att provocera lite så där lagom. Som ni bloggenläsare vet tycker jag att det var en uppfriskande aktion, till skillnad för den under förra helgen i Malmö. Då ven gatstenar i luften och polisbilarna sparkades sönder. Vem blev lyckligare av den verksamheten? I vart fall inte jag eller någon annan jag känner.
Läs även andra bloggares åsikter om Konstfackseleven, Politiska protester, Litteratur, Konst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Alla läsare av 100 steg till kommentera gärna. Jag försöker att svara efter bästa förmåga
Som en del säkert uppmärksammar har jag tagit bort möjligheten att betygsätta inläggen med ett enkelt klick. Det har jag inte gjort av missnöje över resultatet utan för att jag tycker att det är tråkigt att det lämnas omotiverade omdömen. Så dissa på, men gör det med ord.