tisdag 9 februari 2010

Göran Hägglunds patientsäkerhetsreform riskerar att bli kontraproduktiv

Socialminister Göran Hägglund har idag ut slagit på trumman för ett stärkt patientskydd. Han presenterade regeringens förslag till ny lag om detta. Åtgärden motiveras av att cirka 100.000 patienter årligen drabbas av en undvikbar vårdskada och cirka 3.000 avlider till följd av vårdskador. Detta leder till cirka 630.000 extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr. Socialstyrelsen har konstaterat att vårdskador huvudsakligen beror på brister i struktur och arbetsrutiner". Olika frågor aktualiseras inför detta. Först den om hur man tänker rätta till bristerna? Det står helt klart att struktur och arbetsrutiner ska piskas fram, genom övervakning av Socialstyrelsen. Men mot vad ska piskan vina? Man skulle kunna tänka sig åtminstone två alternativ, den strukturella eller individuella nivån. Vad som står på spel klargörs tydligt i kommentatorsfältet till Ekots nyhetsrapportering. Medan signaturen Maria sjuksköterska "blir arg av att regeringen kommer med oigenomtänkta förslag /.../ där personal kan förlora sin legitimation när majoriteten av de fel som begås inom vården i själva verket är grundade i systemfel", menar signaturen syrran att förslaget innebär ett bättre skydd för sjukvårdspersonalen eftersom patienten får rapportera vad som har hänt, inte bara vem som har gjort fel. Syrran påpekar också att Socialstyrelsen, till skillnad från hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), redan har ett fokus mot systemfel. Fast Hägglund var tydlig om att piskan ska riktas sjukvårdspersonal, det vill säga främst mot sjuksköterskor och läkare. Förslagen syftar bland annat till att göra det lättare att sparka och tillämpa andra disciplinåtgärder mot personal. En förutsättning för genomförandet för en sådan reform borde vara att man samtidigt stärker upp riktlinjerna för vad var och en förvänts göra i olika situationer. Men det låter sig inte göras eftersom den huvudsakliga sjukvården är beroende av att personalen ständigt tar egna beslut anpassade efter varje individuellt fall. All sjukvård är i grund och botten en ad hoc-verksamhet. Det visar inte minst fallet med barnläkaren på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hon har åtalats för det uppsåtliga brottet dråp sedan ett nyfött barn, utan att någon vet hur, fått en dödlig dos smärtlindring. Behandlingen uppfattades inte som anmärkningsvärd förrän det allmänna rättsväsendet reagerade genom att en åklagare ingrep. Tidigare har det också visat sig att man inom sjukvården saknar checklistor. Varje sjukhus och avdelning har nästan uteslutanden egna rutiner. Tvärtemot vad de flesta tror är sjukvården alltså inte reglerad. Mot den bakgrunden ifrågasätter jag den närmast ingenjörsaktiga teknokratiska grund som regeringens förslag om stärkt patientsäkerhet vilar på. Sjukvårdspersonalens rättssäkerhet eftersätts för att göra bredare politiska poänger. Men jag menar att reformen istället kommer att få den effekten att sjukvårdspersonal i allt större grad vägrar att göra riskfyllda ingrepp. På sikt kan vi få en amerikansk situation som medför att sjukvårdspersonal behöver gardera sig på olika sätt för att inte göra misstag eller för att inte täcka upp kostnadsbortfall till följd av händelser i arbetet. Därför ska det bli intressant att följa den sjukvårdsekonomiska och fackliga diskussionen kring det paradigmskifte som nu eventuellt införs gällande tillsynen av svensk sjukvård. Frågan är då hur mycket vi sparat. Detta juridifierande av hälso- och sjukvården, som på allvar börjat i och med åklagarns attack mot barnläkaren och i vars anda Hägglund fortsätter i, kan få långt nu oanda och inte önskvärda effekter. Också Expressen problematiserar om patientmakten. Tidningen varnar för att personal nu i större utsträckning kan komma att mörka misstag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

14 kommentarer:

Johan sa...

Jag tror inte att vi får en amerikansk situation - lagen i sig förändrar inte rätten till skadestånd. Och de horribla amerikanska skadestånden är en av orsakerna till att vården där är onödigt dyr. Att vårdepersonalen börjar "gardera sig på olika sätt för att inte göra misstag" låter ju bra tycker jag. Visst kan det finnas systemfel - men jag tycker inte att det är acceptabelt att man ska kunna slarva utan påföljd (en "varning" enligt det gamla systemet är ju knappast någon påföljd). Men jag håller med - det borde leda till en viss press uppåt på lönerna, mer ansvar = mer betalt. Och det är väl egentligen ganska bra, vissa kategorier sjuvårdspersonal, t.ex. sjuksköterskor, har relativt dåligt betalt.

Johan sa...

glömde att skriva att det var bra skrivet Tomas

Tomas Agdalen sa...

Tack du Johan.

Nej, vi får nog aldrig hit skadeståndsjuridiken. Jag är lite ute efter det du är inne på ifråga prestation/ansvar och motprestation. Detta korresponderar inte tycker jag.

Suédoise à Paris sa...

Hej, jag satt i HBT-sossarnas styrelse 2003-04... Nu är det PSE som gäller för mig, ty jag bor i Frankrike.

Men det var bra skrivet och jag delar dina àsikter.

Jag har läst om detta fall med spädbarnet pà nätet, tragiskt. Men hur kan en läkare göra sà? Var det slarv eller mord? Inte vet jag, men det är inget som jag vill se àterupprepas...

För övrigt har du redan skrivit det som jag ville säga...

Ha det bra

Tomas Agdalen sa...

Suédoise à Paris: Tack för de vänliga orden.

Och ja mycket underligt händer här. Vi har en rättegång mot barnläkaren att avhandla. Efter det kanske det går att närmare förstå händelseförloppet och att uttala sig om ansvarsförhållandet.

Gullan sa...

Läs gärna Gullans blogg om lagrådsremissen och om debatten kring den åtalade barnläkaren. Gullan tror att du blivit en aningen missledd av den bild av förslaget som presenterats i media. Förslaget syftar till att helt avskaffa disciplinpåföljder. Tanken bakom är att de flesta felen i hälso- och sjukvården är strukturella - inte individuella. Därför kommer konsekvenserna av det individuella yrkesansvaret att bli i det närmaste obefintliga när förslaget genomförs. Gullan ifrågasätter hur förslaget tar hand om individualprevention och patienternas behov av upprättelse.

Tomas Agdalen sa...

Gullan: Det framgick med all tydlighet av Hägglunds egna uttalanden att förslaget gör det enklare att stänga av sjukvårdspersonal. Dessutom betonade Hägglund att det ska vara möjligt att ha övervakning av sjukvårdspersonal som gjort fel. Detta poängterades enbart för att möta den kritik som ges uttryck för i Gullans blogg. Men sant är att man nu gör ett försök att komma åt de strukturella problemen. Ett mycket svårt arbete eftersom besluten till syvendes och sist alltid tas av sjukvårdspersonalen. Där har du det verkliga strukturella problemet.

Gullan sa...

Det är precis det som är problemet. Politikerna presenterar inte förslaget på ett sanningsenligt sätt. Det går inte att utgå från hur Göran Hägglund presenterade förslaget. Han skiljer inte på discipinpåföljder och behörighetsinskränkningar. Förslaget innebär små förstärkningar av möjligheten till behörighetsinskränkningar. Den stora nyheten är att disciplinpåföljderna ska bort.I HSAN:s årsredovisning (finns på HSAN.se) finns en del intressanta siffror. 2008 fattade HSAN beslut om 37 återkallelser av yrkeslegitimationer och 27 fall av prövotider. Enligt regeringens pressmeddelande drabbas årligen ca 100 000 patienter av en undvikbar vårdskada och ca 3000 avlider till följd av vårdskador. De undvikbara vårdskadorna leder varje år till ca 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr. Gullan tror inte att det är de 60 – 70 olyckliga yrkesutövare som blir av med sin legitimation eller får prövotid varje år, som orsakar alla dessa onödiga skador och kostnader. Men det är för denna grupp som de hårdare tagen har aviserats. Det ska bli lättare att dra yrkeslegitimationer och besluta om prövotid. När det gäller normalfelen inom hälso- och sjukvården blir det tvärtom lösare tyglar på det individuella planet. Totalstyrelsens inställning de senaste åren har varit att alla fel är strukturella. Allt säkerhetsarbete ska göras på verksamhetsnivå. Gullan tycker också att det är jätteviktigt att vårdgivarna tar sitt ansvar för att vården har rätt resurser, kompetens och rutiner. Personalen måste ha förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är också viktigt att lära sig av misstag i verksamheten. Det är viktigt att lära av både strukturella och individuella fel.

Gullan sa...

Gullan hänvisar till detta inlägg idag.

Tomas Agdalen sa...

Okej Gullan det gillas stort!. Och i vilket sammanhang hänvisar du till inlägget.

Gullan sa...

Kanske inte i så helt smickrande sammanhang för din del. Gullan tar dig som exempel på hur fel det kan gå om man bara utgår från hur makthavare VILL att man ska förstå deras budskap. Du hänvisade t.ex. till uttllande av ministern själv för att beslå Gullan med fel... När Gullans poäng då var att inte ens ministern visste vad han talade om.
http://totalstyrelsen.blogspot.com/2010/03/and-winner-is.html

Tomas Agdalen sa...

Gullan: Jag är inte så bekymrad.

Anonym sa...

Hej Tomas,
Jag tror att Gullan vill att du ska granska innehållet i hennes blogg lite noggrannare...

Tomas Agdalen sa...

Anonym: Jo, jag har kollat Gullans blogginlägg.