Varannan löntagare beredd att gå ner i lön - ultranyliberalismen är här

Varannan svensk arbetstagare är beredd att gå ned i lön för att få behålla sitt arbete. Den nyheten toppar Svt:s Aktuellt med ikväll. Svenska löntagare har uppenbarligen dåligt självförtroende. Och detta måste väl ändå vara dödsstöten för allt meningsfullt fackliga arbetet. Som att ge carte blanche till arbetsgivarna att när som helst kräva och få igenom lönesänkningar. Jag tror inte att det stoppar vid detta. Även olika anställningsförmåner kan på sikt komma att ifrågasättas. Det bör vara tillräckligt att hänvisa till dålig lönsamhet och hota med att ersätta den svindyra svenska personalen med utländsk. Lönerna sätts till den lägsta nivå som det är möjligt att få någon att arbeta för. Vi är alltså nära en situation på svensk arbetsmarknad som enbart styrs av krassa ekonomiska villkor – det vill säga av intresset för mest möjliga vinst. Och det är nu jag vill påminna om mitt varsel från i våras om den förestående ultranyliberalen samhällsmodellen. Den som jag så smått kunnat se konturerna av och som med dagens klargörande i tevenyheterna är fullt synlig för den som vill se. Begreppet hittade jag på sedan flera kulturdebattörer plötsligt hävdade att finanskrisen blir liberalismens död. Göran Greider, Göran Rosenberg och Stefan Jonsson tolkar in en utveckling som innebär en mer tålmodig mänsklig ekonomi av gammalt hederligt slag. Stefan Jonsson ser också den ansvarsfulle och vidsynte disponentens comeback. Jag bedömer alltså istället att vi har en omänsklig ekonomi framför oss, byggd på en hysterisk jak med nya mål i sikte. Dessa består i första hand inte i uppsägningar utan i billigare personal. Men ogillas de nya villkoren från arbetstagarens sida ligger en uppsägning nära till hands. Arbetsgivare får i det närmaste oinskränkt makt. Den utvecklingen är också systemnaturlig. Jag fortsätter därmed att hävda att finanskrisen inte kommer att vara gynnsam för löntagarna. Och kanske är det jag säger nu rappakalja. Men i skenet av att det närmast är tjänstefel av en företagsledare att inte maximera sina vinster och med hänvisning till de växande möjligheterna att öka dessa genom billig arbetskraft och vår inställning till våra anställningsförmåner står vi långt ifrån en humanare arbetsmarknaden med kapitalägare villiga att ta ett brett samhällsansvar. Incitamentet för att delta i det gemensamma samhällsprojektet är borta. Ett aktuellt exempel är Systembolagets nya policy om att hyra in personal. Det är beklagligt att behöva höra att många accepterar försämringar i anställningsvillkoren, fast inte klandervärt utan logiskt. Vi är i ett läge som förutsätter det. På den globala arbetsmarknaden har arbetsgivaren hela makten - en ultranyliberalism träder in.

Läs även andra bloggares åsikter om Sänkta löner, Kollektivavtal, Lönedumpning, Ultranyliberalism, LO, Systembolaget, Vild strejk