"Det blir knappast en revolution i Iran med anledning av nu pågående våldsamheter i Teheran", säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Metro. Och samtidigt som tidningen konstaterar att vare sig sittande president Ahmadinejad eller alternativet Mousavi utmanar den islamistiska staten håller Bjereld det inte för osannolikt att protesterna på Teherans gator är "vinden före stormen". Den politiska krisen i Iran började med att oppositionen hävdade att Ahmadinejad vann förra veckans presidentval genom valfusk. Sedan dess har det förekommit våldsamma demonstrationer på gatorna i Teheran. Regimen verkar nu ha kontroll över oroligheterna. Man har talat maktspråk och slagit ned protesterna. Men kanske kan något riktigt omvälvande hända nästa gång folkets vrede väcks. Men jag undrar hur den muslimska världen skulle reagera på att pseudodemokratin Iran faller? Det skulle kunna innebära en folklig resning av ett helt annat slag vi hittills sett i världen. Jag tror också att det är en naturlig utveckling, för diktatoriska styrelsesystem är inte på modet. I takt med att människor inser att det finns individuella mänskliga rättigheter att hävda kommer de totalitära staterna att ifrågasättas och auktoritet att undergrävas. Med utbildning följer demokratisk utveckling. Är det ett realistiskt scenario för irans folk eller bara en demokratisk dröm? Ja, vem vet? Men årets understatement står troligen Arenas Maja Norström för när hon konstaterar att "En ny Iranpolitik behövs".20090625 Det känns märkligt när Irans parlament för att lugna oppositionen på Teherans gator föreslår att straffen stening och amputering ska utmönstras ur strafflagstiftningen. Finns det stater som sysslar med sådan grymhet? Uppenbarligen! Det är då jag undrar om Iran är på riktigt. Svaret är naturligtvis ja, men man ska inte leka låtsasdemokrati. Folket och världen ser igenom charaden. Snart kommer också prästerskapet inte kunna hålla emot. Den unga fildelande och twittrande generationen låter sig inte luras. De vill leva sina liv, inte prästernas.
Läs även andra bloggares åsikter om Iran, Ulf Bjereld, Iranvalet, Väktarrådet, Hossein Mousavi, Mahmoud Ahmadinejad
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar