Okej, då hade Svenska Dagbladet på ledarplats idag två artiklar om fildelning. Gudbevars, det är ju EP-val vilken dag som helst och den enda frågan som intresserar är just den om husbehovsfildelning. Partierna slåss om att inte hamna på fel sida och därför få kidsen emot sig. Senast idag har Mona Sahlin i Rinkeby ångrat att Socialdemokraterna röstade igenom Ipred. Jag står i alla fall på mig. Någon ordning måste det vara. Men Henrik Brändén har en annan uppfattning. "Låt upphovsrätten vila i frid", säger den före detta molekylärbiologi- och immunologiforskaren och numera läroboksförfattaren. Musikern Magnum Coltrane Price kontrar med "Upphovsrätten är min månadslön". Brändén gör en jämförelse med en medeltida munk som han menar aldrig skulle kräva ersättning för att en broder kopierar den bok munken just skrivit av. Coltrane Price argumenterar mer kring förutsättningarna för att kunna överleva och producera. Han har en rent historiematerialistisk utgångspunkt medan Brändén har en idealistisk. Och det är väl just där som min och Piratpartiets världsbild frontalkrockar. Jag vet ju att munken var omhändertagen. Det var inte fråga om Keynesianism, låga boräntor och tokkonsumtion för att hålla hjulen igång. Jag undrar om de ens hade en BNP att bekymra sig om. Och jag har sett sådana där munkar. Det sprang omkring en hel massa olyckliga och frustrerade medeltidkopister i Rosens namn. De hade ruttna liv. Mot bakgrund av den erfarenheten och med hänsyn till de olika samhällspolitiska och ekonomiska resonemang jag fört i posten tycker jag att Brändéns jämförelse haltar. Och det är väl giltiga invändningar för hela den här fildelningsdebatten och Piratpartiets generella synsätt. Ett mer komplicerat försök att säga det Coltrane Price gör bara genom att påpeka att Piratpartiet inte ser konstnärer som ”folk”. Jag lägger till att de också beskrivs som utsugare och motståndare till integritet på nätet. Så enkelt är det naturligtvis inte.Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet, EP-val, EU-val, Fildelning, Upphovsrätt, Europaparlamentet
Inlägg
5 kommentarer:
Hej Tomas
Jag skrev om de medeltida munkarna för att visa att tanken om ekonomisk upphovsrätt inte är naturgiven utan beroende av en viss teknologisk och ekonomisk/social situation. Dvs just det som är grunden i historiematerialism: Basen (teknik, sociala förhållanden) påverkar överbyggnad (lagar, föreställningar).
Vänliga hälsningar,
Henrik Brändén
Som en liten illustration till hur dagens upphovsrätt lätt kolliderar med nätets sätt att fungera: Reglerna för publicering av bilder är stenhårda: De får bara användas efter uttryckligt tillstånd från rättighetsägare, även på privat hemsida eller blogg. Om jag får gissa kommer bilden som illustrerar denna artikel från Amazon eller någon av de fildelningssajter, där enskilda människor laddar upp bilder av skivor de gillar. Eller från Andersons hemsida. Inte på någondera stället finns uttryckliga tillstånd att publicera bilderna, däremot på några ställen disclaimers om att sådana tillstånd kanske inte föreligger. Enligt upphovsrättslig expertis kan det anses fair use att publicera sådana bilder invid recensioner, men det är knappast detta ...
Det stora problemet med dagens upphovsrätt är att den inte går att upprätthålla utan total övervakning av samtliga medborgare.
Detta faktum gör att det inte spelar någon roll huruvida Piratpartiets visioner är idealistiska eller inte, något måste ge vika. Frågan är vilket som är viktigare, att behålla nuvarande affärsmodell, eller att säkerställa de grundläggande rättigheter som gör att vi fritt kan tala om sådana här saker?
Henrik: Ja, inte har jag tagit bilden själv. Och jag kände på mig att just den omständigheten skulle slå tillbaka på mig. Men jag har inte gjort anspråk på att leva som jag lär. Jag är mest irriterad över med det lättsinne som PP bara kör över en hel yrkeskår. Jag försöker mest vara stringent i tanken, även om jag kanske inte heller lyckas fullt ut med den biten.
Patrik: Du har väl fångat den avvägning som vi behöver göra. Det är väl under detta tankearbete som man får fundera över om det är schyst att bara sno åt sig det andra gjort. Om det finns hållbara argument för det.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja peka på att också jag är kritiskt till systemet kring upphovsrätten. Det framgår inte minst av några poster på denna blogg. Men jag tycker att det är ohederlig att ständigt gömma sig bakom integritetsargumentet när det nästan alltid bara handlar om var och ens rätt att bli underhållen gratis. Jag har svårt att tro att huvuddelen av PP:s medlemmar inte går djupare in i frågan än så. Med den utgångspunkten blir pratet om integritet nästan lite fånigt, tycker jag.
Det var just mina erfarenheter kring bildrättigheter när jag redigerat webbsajter som fick mig att börja fundera ordentligt över rimligheten i dagens upphovsrätt.
Skicka en kommentar