tisdag 2 juni 2009

Så det är "mere conduit" vi snackar om - principen som räddar internetet

DN rapporterar att musikindustrins intresseorganisation Ifpis skrämselbrev till Internetleverantörer om krav på att de stoppar trafiken till och från illegala nedladdningssajter kanske är olagliga. De kan strida mot marknadsföringslagen. "Förenklat är principen att brev kan bedömas som marknadsföring om det finns ett kommersiellt syfte med brevet, på så sätt att den som står bakom varningsbrevet vill få någon annan att upphöra med försäljning av en vara eller tjänst för att gynna sin egen försäljning" förklarar Jonas Forzelius på advokatbyrån Time. Ifpi skickar varningsbrevet till olika Internetleverantörer med ett konstaterande att rättighetsintrång pågår via den tjänst som Internetleverantörerna tillhandahåller. Man tänker bland annat på den ännu inte slutligt avgjorda rättegången mot The Pirate Bay. Jonas Forzelius påpekar att man ska avstå från att direkt påstå att någon begår intrång och istället använda mer nyanserade uttryck som ”kan utgöra intrång” eller liknande. Man ska också vara försiktig med att koppla reservationslösa påståenden med hot om rättsliga åtgärder vilket Marknadsdomstolen har sett särskilt allvarligt på. Det må vara så att Ifpi beter sig fel enligt svensk lag. Men mer intressant i dagsläget är ändå beskrivningen av den EG-rättsliga principen om "mere conduit" från direktivet om elektronisk handel, som kortfattat går ut på att Internetleverantören ”inte ska vara ansvarig för den överförda informationen". I och med att Telekompaketet stoppades i dess ursprungliga utformning gäller principen fortfarande. Internetleverantören ansvarar därför inte, precis som andra leverantör av infrastruktur, som till exempel Posten och Vägverket, för innehållet i trafiken. Så måste det också förbli. Det var bra att jag fick reda på vad vi snackar om. För även om jag visste att det förhöll sig på detta sätt hade jag en diffus uppfattning om det rättsliga sammanhanget. En annan sak är att jag inte försvarar intrång i upphovsrätten. Men ägarna till den får lösa sina problem på andra sätt än att ge sig på de demokratiska förutsättningarna. Annat vore en katastrof för samhällsutvecklingen, både på ett mänskligt och industriellt plan. Det kanske var detta som författaren Lars Gustafsson tänkte på när han gav sig i lag med Piratpartiet. I så fall förstår jag honom bättre. Fast vi har ju sett att också partier med bredare politiska program agerat framgångsrikt i frågan. Jag förlitar mig till att de bevakar allas vårt intresse här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Inga kommentarer: