onsdag 18 mars 2009
Hur det nu blir med liberalismens död så dröjer den nog ett tag - döden
Göran Greider hävdar inte längre lika benhårt liberalismens död. En analys han delat med författarna Göran Rosenberg och Stefan Jonsson. Jag vet inte hur de står i frågan nu, men jag menar fortfarande att vi framför oss istället har en mer utvecklad form av liberalism - en ultranyliberalism. Det har jag exemplifierat bland annat genom att hänvisa till Metalls avtal med arbetsgivarsidan som möjliggör viss tidigare omöjlig flexibilitet och som sannolikt sätter en ny standard för avtalsrörelsen. Även Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin har uttalat sig med en liknande oro. Finanskrisen kan alltså leda till att arbetstagarsidan här i väst, som hittills ur ett globalt perspektiv är privilegierat, till följd av konkurrens från lågkostnadsländer tvingas acceptera en sänkt levnadsnivå. Greider skrev, i linje med detta, häromdagen i DN om den ny ekonomisk ordning med konjunkturanpassade löner. Det som Svenskt Näringsliv pratat om ett tag. Han publicerar dessutom i dagens DN en essä med rubriken "Historisk kollaps", i vilken han beskriver att förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbooavtal avbrutits samt spekulerar om ett scenario där den svenska modellen dör till förmån för arbetsgivarsidan. Greider avslutar trots allt i en mer positiv anda med att se en annan tänkbar effekt av krisen: "en ideologisk vitalisering kan vara i vardande inom fackföreningsrörelsen." Fast till slut konstatera han att fackföreningsledarna Sture Nordh och Wanja Lunby-Wedin inte vet vad de ska ta till. Obeslutsamhet saknas dock inte på arbetsgivarsidan. Svenska Dagbladet skriver nämligen idag att "många företag förbereder sänkt lön för de anställda”. Tidningen försöker även göra en analys om framtiden. Någon entydig förutsägelse kan inte göras eftersom experterna är oense. Många säger att avtalet är en tillfällig lösning för en exceptionell situation. Ekonomiprofessor Lars Calmfors glider på frågan. Han menar att avtalet nog kan "vara en signal om att den fackliga sidan successivt kommer att acceptera mer flexibla lösningar." Det är blir en flexibilitet som enbart styrs av tillgång och efterfråga samt kostnader, säger jag. Mycket mer liberal kan knappast en ekonomi vara.
Läs även andra bloggares åsikter om Ultranyliberalism, IF Metall, Finanskrisen, Sänkta löner
Läs även andra bloggares åsikter om Ultranyliberalism, IF Metall, Finanskrisen, Sänkta löner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar