onsdag 11 mars 2009

Upphandlade journalister i Indien - ja varför inte sa en man i Kalifornien

I morse hörde jag på Ekonomiekot, kvart över åtta, om en lokaltidning i Kalifornien som ersatt sina lokalanställda journalister med Indienanställda. På riktigt sitter det alltså engelsktalande personer i Indien och skriver åt en amerikansk tidnings läsare. Faktainsamlandet görs för en billig penning av lokala studenter. Det ska ha pågått i ett år och gälla tidningens nyhetsrapportering. Ur ett tekniskt perspektiv låter detta fullt naturligt, ungefär som att lägga ut vilken legotillverkning som helst. Faktiskt än mer logiskt än när det gäller vanlig tillverkningsindustri. Filerna går lika fort fram till trycket vare sig de sänds från rummet intill eller från andra sidan jorden. Produkten är hos konsumenten illsnabbt utan extra kostnad. Fast på ett annat sätt låter det som upp och ned vända världen. Men att nyhetsartiklarna kan upplevas sakna närvaro eller lokal touch ansåg tidningsägaren var bra. Sådant brukar enligt hans uppfattning enbart bestå i journalistens egna tyckande, vilket han och läsarna betackar sig för. Ägaren reformerade arbetsplatsen till följd av vikande upplaga. Den enda möjlighet till rationalisering som återstod. För alla utom de amerikanska journalisterna handlar det alltså om en win win situation. Ja, vad ska man säga. Det journalistiska hantverket efter faktainsamlandet kan göras var som helst. Än så länge får väl ändå analysen göras på hemmaplan. Jag trodde i min enfald att journalistkåren i väst inte hotas i den nya globala ekonomin. Det är dock bara min fantasi som är begränsad. Andra verkar ha en obegränsad. Fast det är väl så drivkraften pengar fungerar för de med rätt känsla. Och det är denna jag uppenbarligen saknar. Därför blir jag kvar här i min eländiga intellektuella medelklasstillvaro. Istället skulle jag självklart vilja vara nyrik i till exempel Mälarhöjden och bo längs Petersbergsvägen. Tänk att få sprätta där på söndagar och tillhöra denna ständigt förtalade samhällsgrupp. Kanske den grupp som håller hjulen igång och vilket sexliv de har. Det senare visst vi ju redan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Anna BH sa...

Märkligheter måste man väl ändå kalla det! Jag hörde om en liknande märklighet på hemmaplan som ska ha timat alldeles nyss. Färdtjänsten i Skåne ska ha lagt sin beställningscentral uppe i Norrland. Det borde ju inte heller ha varit så stora problem - om bara norrlänningarna hade förstått vad skåningarna sa...

Hade varit kul om det inte hade varit så sorgligt.

Tomas sa...

Anna: De skulle lagt den i Indien. Men det finns väl få svensktalande där. Finns kanske några på beachen i Goa. Men de hippiserna är väl upptagan med annat än organisation.

JP sa...

British Rail outsourcade sin kundtelefon till Indien.

Stockholms färdtjänst har outsourcat delar av växeln till Estland, Lettland och Moldavien.

Kungen skulle väl kunna outsourca sitt ämbete till en stenrik amris som skulle kunna betala Vickans bröllop...

Tomas sa...

Som sagt bara ens fantasi sätter gränserna (http://www.youtube.com/watch?v=2iQuWgM9mpU