Telemarketing och Gud - same same oförklarliga fenomen att tro på

Medan NRJ dånar i hela övervåningen och jag tvättar glasen, med ljummet vatten och Yes, på mina terminalers konstaterar jag hur hopplöst förlorat predestinerade vi människor är att luras ända in på bara skinnet. Jag behöver inte längre bli förvånad över att telemarketning fungerar nu när forskningen visar att det vi inte förstår det köper vi. DN ger oss idag rubriken "Hjärnan som gjord för att tro på gud". Tidningen beskriver att så snart vi inte har tillräckligt med information om världen omkring oss så erbjuder hjärnan oss möjligheten att tro på gud. Det är professor Jordan Grafman, vid US National institute of neurological disorder and stroke, i Bethesda, som ger oss sanningen. Lika förvirrad som jag blir när det ringer en, företrädesvis, kvinna som vill sälja strumpor och kalsonger gratis blir den som inför all världens jävligheter inte får ihop det där med meningen med livet. En av oss väljer då att konsumerar för att hitta den rätta vägen. Den andra tungorna. En hybrid som bör passa alla är väl Robert Lind i Kramfors (hittar tyvärr inget klipp). 100 steg till ger hur som helst upp inför det obegripliga. Jag kopplar ur själen och eventuella andra drivkrafter för att helt och hållet låta mig styras av fettklumpen mitt i skallen. Kanske slutar jag i lyxfällan. Min kamrat i Knutby. Kvällens superfavorit på NRJ är Britney Spears Circus. Nu med skön umpa-umpa-intro och parfym. Kommer hon till Sverige ska jag försöka skaffa mig alibi för att vara med.

Läs även andra bloggares åsikter om Meningen med livet, Hjärnan, Britney Spears, Telemarketing