tisdag 17 mars 2009

Svenska skitdansare ska bli superdansare – glöm inte barnkonventionen

När jag läser om Yrkesdansutredningens förslag att återinföra elitsatsningen på balett kommer jag att tänka på en dokumentär jag såg för inte så många år sedan om den ryska (sovjetiska) balettskolan. Den gjorde starkt intryck, inte minst på grund av den ultraelitism som genomsyrade utbildningen. Utredningens arbete kom till sedan balettfolket konstaterat en akut svensk kvalitetsbrist. Dåvarande balettchefen på Kungliga Operan i Stockholm ratade 2007 samtliga elever som utbildats vid Kungliga Svenska balettskolan. Ingen höll måttet. Den svenska mjukheten får skulden för krisen. För sedan utbildningen för klassisk balett på grund- och gymnasieskolan kommunaliserades 1976 har det bara examinerats usla dansare. Skolan har i demokratins anda tvingats att inte enbart ta in elever på dansprov utan att också ta hänsyn till betyg. Dessutom har skolpengsystemet medfört att man varit tvungen att fylla ut klasserna för att få ekonomin att gå ihop. Den svenska medelmåttigheten har alltså nästlat sig in i en tidigare så skyddad verksamhet. Nu föreslår utredningen att kvaliteten ska garanteras genom ett förstatligande av utbildningen. På så vis räknar man med att vårt stolta land åter ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är då jag frågar mig vad som aves. För det jag minns särskilt från den fantastiska dokumentären är en sekvens då chefslärarinnan granskade de 10-åriga flickorna och skickade hem de flesta från skolan eftersom hon bedömde att de hade för fula ben. Då hade eleverna ändå passerat olika utrensningar sedan 5 årsåldern. Det gällde det estetiska. Det fanns även omänskliga fysiska krav. Fast ingen ska säga att skolan inte producerade bra dansare. Men hur mycket ska en ballerina behöva göra våld på sitt sinne och sin kropp för att tillfredställa en statlig strävan efter perfektion? Ja, kraven verkar gränslösa och dansarna beräknas vara slut vid 41 år. Jag vet inte om ryssarna ändrat inriktning, men är det något man ogärna ändrar gäller väl det förutsättningarna för klassisk balett. De verkar ristade i sten, vilket vi inte minst sett tecken på nu. Och det fanns säkert goda allmänmänskliga skäl till att vi på 1970-talet valde en annan väg. Jag bedömer också att den utbildning som Kungliga Operan i Stockholm efterfrågar stämmer dåligt överens med olika moderna regler, som till exempel barnkonventionen. Men hur är det man brukar säga? Den som ska bli fin får....

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Alla äldre balettlärare jag träffat på har varit hobbysadister. Förstår inte alls varför vi ska ha speciella balettskolor. Om man vill spela fotboll eller brottas eller dansa balett kan man väl betala för det själv på sin fritid. Vilka är det som kräver att vi ska ha balettskolor? Jo lärare på balettskolor. Tycker att vi lika gärna kunde ha Ultimate fightning gymnasieskolor verkar lika logiskt.

Jonas sa...

Här står mer utförligt om den balettutbildning som Yrkesdansutredningen vill genomföra
http://www.svenskbladet.se/kultur/index.php?alias=ny_elitutbildning_for_dansare_foreslas.html

Tomas sa...

Det är ingen slump att vi i Sverige är mindre framträdande i sporter som förutsätter extrem press på psyket och fysiken, som t.ex. gymnastik. Ju bättre ett land är på dessa utövningar desto mer säger det om landets kanske kritiserbara människosyn. Sedan är det en annan sak att enskilda individer är beredda att gå till det yttersta. Frågan är dock i vilken mån det allmänna ska stödja ett sådant synsätt.