Den enskilda inidividen riskerar att bli förlorare i Obamas sjukvårdssystem

Många av oss i Sverige har svårt att förstå varför inte USA har eller inte genast inför en allmän statlig sjukförsäkring. Landet lägger per capita ner långt mer pengar på sjukvård än till exempel de västeuropeiska länderna utan att nå en bättre effekt. Istället gäller det motsatta. USA har till exempel en lägre genomsnittsålder än andra jämförbara länder, 72 år mot exempelvis Sveriges 82 år. Det borde därför stå klar för var och en i USA och som är vid sina sinnens fulla bruk att landet bara har att vinna på att ersätta sitt sjukvårdssystem med ett som liknar vårt. Ändå agerar stora grupper kraftfullt emot president Barack Obamas vision om ett statligt sjukvårdssystem om ska omfatta nästan alla medborgare. Vi har bland annat sett extremhögern marschera mot reformen och vanliga förhållandevis ekonomiskt svaga personer vilt protesterande. Även om det bland politikerna i första hand är republikanerna som är emot finns också en misstänksamhet hos många demokrater. Det är oklart om inflytelserikare maktgrupper finansierar motståndet. Det finns sådana påståenden. Men det är i så fall inte självklart att de enbart agerar i eget intresse. Vid en närmare analys av förslaget och dess effekter i relation till bilden av USA som självständighetens nation förstår man att Sarah Palin når fram med sin vulgärretorik om att Obama vill införa dödspatruller. En attityd hon i senaste numret av Newsweek kritiseras för. Nyuppvaknade liberaler ser henne först nu som ett realistiskt hot och anklagar henne för "att dupera en obildad allmänhet med skamlösa förenklingar". Hur det nu är med den saken kan vi inte bortse från att 80 procent av USA:s befolkningen är försäkrad. Cirka tio procent har valt att vara oförsäkrade. Många av dessa får sitt skydd genom kyrkan. Andra, inte minst ungdomar, gör andra ekonomiska prioriteringar. Kvar finns en nominellt stor grupp som behöver hjälp för att komma i åtnjutande av sjukvården på lika villkor som andra. Som förslaget nu är utformat ska 94 procent av amerikanarna få tillgång till en allmän sjukvård. Men för många försäkrade innebär Obamas sjukvårdssystem en försämring. Det beror på att varje försäkringstagare förlorar sin juridiska rätt att kräva vård enligt en personlig överenskommelse med en försäkringsgivare. I nuvarande system har försäkringshavaren ett avtal om exakt vilken vård denne har rätt till. En äldre person behöver till exempel inte oroa sig över att inte få en ny höftled vid behov. En förälder till ett funktionsnedsatt barn kan kräva den vård som avtalet ger rätt till. Så är det inte inom svensk sjukvård. I den görs prioriteringar utifrån medicinska kriterier, ibland inte helt lätta för den oinitierade att förstå. Samtidigt som sjukvården ur ett kollektivt perspektiv med Obamas förslag blir effektivare riskerar därmed den enskilda individen att hamna i mindre fördelaktig rättslig ställning i ett allmänt statligt sjukvårdssystem. Därför är det inte bara försäkrings- och läkemedelsindustrin samt sjukvården som uppfattar sig som förlorare. Den i amerikansk statsbildning så centrala gestalten som den enskilda individen riskerar alltså också att få stryk i Obamas system. Därför ser många förslaget som ett hot eller mer som en Win-lose-lösning än Win-Win-lösning, i den betydelsen att staten vinner men den individuella medborgare förlorar. Varje enskild medborgare i USA tvingas alltså ta ställning till om man är mogen att sätta kollektivet framför individen. I detta sammanhang måste vi ta hänsyn till att USA saknar utilitaristisk tradition på det personliga planet - i alla fall med en statlig infrastruktur. Den attityd man har till den egna personens och familjens intressen liknar mer stamsamhällets vi-och-dem-tänkande. Det är i alla fall de signaler motståndarna till sjukvårdsreformen sänder ut när de försöker hindra att ett förslag antas som skulle innebär att flera får det bättre till en lägre kostnad. Och det är när vi har den bilden klar för oss som vi lättare förstår de mekanismer som ligger bakom kriget mot Obamas sjukvårdsreform.

20091121 DN:s Lennart Pehrson rapporterar att Senaten röstar om Barack Obamas förslag till om en allmän statlig sjukvårdsförsäkring. Under rubriken Nu hård match väntar Obamas vårdreform beskriver Pehrson att Vita huset nu arbetar för att de demokratiska senatorerna ska rösta för. Republikanerna sluter samfällt upp mot. Obama har inte råd att förlora en enda av sina 58 demokrater och två oberoende.

20091122 I natt röstade sextio av de hundra senatorerna i USA:s kongress för att fortsätta debattera Obamas sjukvårdsreform. De motsträviga senatorerna från Louisiana och Arkansas övertygades om att inte gå emot. Men Mary Landruei och Blansche Lincoln reserverade sig med att säga att de slutligen kan komma att gå emot förslaget. Senator Judd Gregg sa dock att lagförslag som passerar den första omröstningen brukar bli lag. Obamas vision lever alltså vidare. Jag gratulerar USA för att ha bestämt sig att fortsätta överväga att bli ett riktigt land.

Läs även andra bloggares åsikter om Barack Obaman, Statligt sjukvårdssystem, Sarah Palin, Dödspatruller

Andra bloggar om Obamas vision: USA-val.se och Det progressiva USA