onsdag 4 november 2009

Fredspriskommittén tillkännagivande var proppen ur för Obamakomiken

Fredspriskommitténs thorbjørning av USA:s president Barack Obama har inneburit att han nu är tillåtet villebråd för häcklarna. Tillkännagivande visade sig verkligen vara den politiska björntjänst presidenten allra minst behövde i detta läge när så mycket står på spel för honom. Men proppen är ur och det är helt i sin ordning att urskiljningslöst driva med presidenten och hans hittillsvarade icke-politik. Många politiska komiker och kommentatorer gör sig lustiga på hans bekostnad. De upprättar långa listor över allt han inte gjort och himlar med ögonen när de konstaterar att han exempelvis inte stängt Guantanamofängelset inom utlovad tid eller stoppat krigen i Irak och Afghanistan. Ingen tror heller att Obama kan undvika att utöka konflikterna. Så det är nu mer tvärtom mot vad han lyfte fram som sina hjärtefrågor under presidentvalkampanjen - eller status que jämfört med George W Bushs dagar. Man beskriver därför Obama som den som gått från yes we can till no we can't. Aftonbladets Wolfgang Hansson anger i sin blogg den politiska stämningen i USA som så att Obamas smekmånad nu är över, nästan ett år efter att han tillträdde posten. Att presidenten är svag visar också hur trögt förhandlingar löpte med Fredrik Reinfeldt och några av hans EU-kollegor inför decembers klimatkonferens i Köpenhamn. Och nu säger man att förväntningarna på konferensens måste tonas ner. Vad som mot den bakgrunden ligger bakom Obamas uttalande om behovet av "att öka tempot för att nå framsteg i Köpenhamn och för att hindra en framtida ekologisk katastrof" är oklart. Ännu mindre kan något entydigt sägas om vilken vikt man ska lägga i orden. Vi vet att det kan komma att kosta för det amerikanska folket att göra allvar av en radikal klimatpolitik. USA står ändå för en fjärdedel av de samlade koldioxidutsläppen. Obama behöver därför hålla hemmaopinionen lugn så att mörkermännen med kapital och informell makt inte får fritt spelrum med sitt intrigerande. Inte minst för att skapa utrymme för sin vision om en statlig allmän sjukvårdsförsäkring. Blir det för många inrikespolitiska konflikter minskar förutsättningarna att baxa igenom reformen. Detta arbete har heller hittills inte varit smärtfritt. Hur konstigt det än låter verkar få vilja ha den. Visionen riskerar därför att bli rejält urvattnad - om det ens blir något kvar, särskilt med en kraftlös president i ledningen. Men det är åtminstone helt säkert att Obama snart måste visa att han är en smart politiker och inte bara en talare. Han kan inte mycket längre vara en do nothing president. Ändrar han inte på detta blir han inte omvald. Och det skulle medföra en stor politisk pinsamhet samtidigt som det är dåligt för alla de goda saker han står för. Det är med honom det finns ett mandat att förändra. Han måste därmed hålla den inrikespolitiska balansen och undvika att hamna i samma politiska limbo som Bill Clinton, att tvingas koncentrera sig på att försvara sin person istället för att driva politik för flertalet. Jag ser dock ingen självklar väg eller stig att inleda marschen längs. Jag förutsätter emellertid att Obama snart finner en. Alternativet är nämligen obehagligt, för ett intill nyligen skadeskjutet GOP håller som bäst på att slicka såren. Gläntas det på Vita husets dörrar är republikanerna strax inne igen. Och främst är då kanske den reaktionära Sarah Palin, som nu bidar sin tid och håller kontakt med omvärlden via sin facebook. Hua. Får inte Obama ordning på sina grejer ser det internationella politiska läget inte bra ut - snarare riktigt läskigt galet oförutsägbart.

20091112 Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, och Lasse Gustafsson, generalsekreterare Världsnaturfonden, kräver på SvD:s Brännpunkt att EU:s ordförande Fredrik Reinfeldt, tillika vår statsminister, sätter press på USA inför klimatkonferensen.

20091113 Rödgrön opposition kritiserar nu regeringen för att för tidigt gått ut med ett budskap om att förväntningarna på Köpenhamnskonferensen bör skruvas ner. Maria Wetterstrand menar att man inte kan gå in med en så defensiv utgångspunkt i en förhandling.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: