Nej, fy fan - jag känner att också jag måste kommentera Norska Nobelkommitténs val av 2009 års fredspristagare, trots att jag fortfarande är för skakad att tänka klart i frågan. Rejält mentalt knockad, som vissa av reportrarna blev live när kommitténs ordförande, och förre socialdemokratiske statsministern, Thorbjørn Jagland berättade att USA:s president Barack Obama tilldelats priset. Saken är emellertid för apart att lämnas åt sidan. Fast Jagland verkar anse sig ha verkat inom normalen för han var allt annat än mållös inför världspressen. Med säker stämma meddelade han att "Nobelkommittén genom sitt 108-åriga arbete hela tiden stått för samma värderingar som den nuvarande amerikanska presidenten". Jagland var heller inte svarslös på den omedelbara, och av kommittén kanske oväntade, kritiken över att belöna Obama som bara innehaft sitt ämbete i knappt nio månader. "Vi har inte gett priset för vad som ska komma, utan för vad som har skett det senaste året”, svarade han på de magsura frågorna som insinuerad att Obama snart kanske är en större krigsherre än idag. Det är nämligen inte osannolikt att han redan före utdelande av priset i december utökat den amerikanska närvaron i Afghanistan genom att ha kommenderat dit ytterligare 40.000 amerikanska krigare. Och handen på hjärtat, vad har presidenten hittills uträttat? Inte ett jota utöver möjligen den internationella diplomatin som är för subtil för mig att bedöma eller betygssätta och som utgjorde Nobelkommitténs samlade motivering. Konkret vet jag att han bland annat varit i Kairo och skällt på Israel samt i Ghana och skällt på afrikanska korrumperade politiker och statstjänstemän. Han har ännu inte stängt Guantánamo eller lyckats avsluta sitt lands krigsföring i Irak, samtidigt som Mellanösterkrisen blomstrar. Det är en del andra saker han heller inte avslutat, som till exempel finanskrisen. Men inget av detta har jag krävt att han skulle ha hunnit med redan vid det här laget. I själva verket är vi många som sätter vårt hopp till Obama, att han är förändringen. Men det blir svårare för honom nu när han har ett Fredspris som en black om foten. Och även om man kan vifta bort konservativa hökar som Pat Buchanan kommer det också kritik från vänsterradikalt håll. Fredsaktivisten Cindy Sheelan exempelvis förklarar att hon är chockad och försöker reda ut för sig själv vad fred egentligen innebär. Vetenskapsradion hade redan timmen efter det norska beskedet ett långt inslag om nyheten. Där konstaterades bland annat att Obama fått priset på märkligt allmänna motiveringar - att inte ett enda konkret skäl angetts. Ja, ja - vad ska man säga? Men sådana här extra oväntade händelser gynnar inte sällan kreativiteten. Och imorse kunde man på P1 berätta om hur amerikanska politiska komiker lanserat verbet thorbjørna som i ”wow, de där skandinaverna har fullkomligt thorbjörnat mitt politiska kapital”. Någon annan kanske skulle beskriva det som att en politisk björntjänst, i detta fall en handling i all välvilja som försvagar Obamas ställning på hemmaplan. Jag skulle också vilja säga att norrmännen i hoppets tecken riskerar att ha skapat en omvänd Kissningerdoktrin - att priset delas ut till en presumtiv krigsherre istället för till en som har redan ansvarat för att ha utplånat ett helt land. Kunde inte Norska Nobelkommittén låtit Barack Obama få arbeta i fred? Nej, uppenbarligen inte. Nu har de sett till att få hit the man på bankett och jag undrar om det inte ligger något i Lena Melins sarkasm om att ”de nu gjort sig och priset till ett universellt åtlöje”, som Aftonbladet kletat över hela lördagens pappersetta. Man skulle också kunna säga som DN:s Hanne Kjöller, att "Fredspriset bör ges efter facit, inte förhoppningar". Eller så kan man resonera som den politiskt konservative tänkaren Johnny Munkhammar och undra över om det inte är så att pris delas ut för prestation och stipendier för det som förväntas. Å andra sidan har ju den norska olyckan fört med sig att vi fått en ny politisk strategi för världens makthungriga att nyttja. Bra, va?20091013 SvD.se meddelar den att Washington Post nu skriver att Obama skickar fler soldater till Afghanistan. Och på USA-bloggen beskrivs hur Obama eskalerar kriget i smyg.)
20091015 Verdens Gang rapporterar att den norska nobelkommittén vara oenig om Obamavalet. Ledamöter med högerbakgrund var emot. "Men Thorbjørn Jagland pressade på, med assistans från sin socialdemokratiska partikollega Sissel Rönbeck", meddelar DN.se.)
20091015 Senaten har fattat ett beslut som innebär ett närmande mot att fångarna på Guantánamo kan flyttas till USA.
20091017 P1:s Konflikt ägnade en stor del av programmet en analys kring valet av fredspristagare. Man berättade bland annat att den amerikanska teveshowen Saturday Night Live bara ett par dagar innan tillkännagivandet hade en sketch i vilken Obama kallades för the do nothing president. Men i huvudsak handlade sändningen om presidentens vallöften och i vilken omfattning han har eller kan uppfylla dem. För dagen satsar USA mer pengar på vapenindustri än tidigare.
20091025 Här kan ni se Gregory Brothers youtubande om nobelfiaskot. Också Aftonbladet har lagt ut filmen. Tidiningen vinklar det på att vår statsminister Fredrik Reinfeldt är med och sjunger.
Läs även andra bloggares åsikter om Politisk björntjänst, Thorbjörna, Thorbjørna, Thorbjørn Jagland, Valet 2010, Fredspriset, Barack Obama, Nobels fredspris, Nobel Peace Prize, Norska Nobelkommittén
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar