torsdag 21 maj 2009

Utan moderata rundningsmärken - troligen ingen moderat regering

Moderata Anne-Marie Pålsson, som jag har något förlupet minne av från 1980-talet, skriver idag på debattsajten Newsmill att det är "Meningslöst att vara riksdagsledamot i moderaterna". Hon är kritisk till hur parlamentarismen utvecklats i Sverige. "Istället för att fungera som ett självständigt organ har riksdagsgrupperna mest kommit att fungera som ett dotterbolag till sitt respektive parti. Min uppgift som ledamot blir därefter - ambassadörens eller försäljarens. Som företrädare för regeringsunderlaget förväntas jag därtill att utan knot se till att regeringens förslag 'baxas' igenom riksdagen", säger hon. I dagens DN beskrivs också en besviken Pålsson. Hon tycker riksdagen ska lagstifta och kontrollera regeringen, inte bara utföra det partiledningarna har bestämt. Och Skånemoderaten var redan förra året ute i samma ärende. Sedan förre statsrådet Ingemar Mundebo i en debattartikel i DN rapporterat om rundningsmärkena i riksdagen, och passat på att citera Pålssons epitet på riksdagen som ett transportkompani, argumenterade hon för flera förslag för att förbättra det offentliga styret. Bland annat borde vi införa en författningsdomstol, göra det möjligt även för enskilda att initiera folkomröstningar, och öka inslaget av personval. Nu är Moderaterna inte ensamma om att hålla sina knapptryckare i strama tyglar. Det är sällan vi ser riksdagsledamöter komma ut som politiska vildar. Kan Gudrun Schyman vara vår senaste? Ni som följer bloggen noga vet att jag ogillar splittring i riksdagen. Mot bakgrund av att vi än så länge röstar på partiers ideologier tycker jag det är okej att partipiskan viner. Ett annat synsätt är, enligt min uppfattning, odemokratiskt. Fast samtidigt som jag undrar över hur Anne-Marie Pålsson ska kunna vitalisera mitt liv kommer jag att tänka på hur Folkpartisten Ture Königson 1959 ensam förändrade Sverige när han med en åsnas envishet stred mot sitt partis linje i ATP-fråga. Utan hans protest hade inte den betydelsefulla pensionsreformen genomförts, åtminstone inte vid den tidpunkten. Så kanske riksdagen ändå inte enbart ska besättas av zombies. Fast jag undrar hur Reinfeldt, Borg och Schlingmann skulle ha kunnat ro sitt arbetarpartiprojekt i hamn utan att hålla gammelmoderaterna korta. Lite får man offra för makten. I detta fall fick det bli den moderata politiken - kriget mot las och så alltså.

14 kommentarer:

Josef Boberg sa...

Personligen tror jag att Wi skulle behöva väldigt många som Anne-Marie Pålsson i Riksdagen - och inom ALLA partierna - men som sitter kvar och stör...

Tomas Agdalen sa...

Det gäller att hitta ett lämpligt läge mellan direktdemokrati och en representativ parlamentarism som de flesta gillar. Men jag känner mig tveksam till en riksdag med 349olika viljor. Tror att det blir omöjligt att ro hem den skutan. Den kommer sannolikt att gå på grund rätt snart. Kanske en tråkig inställning men inte desto mindre giltig.

Josef Boberg sa...

Tja... - Tomas - "Smaken är ju som baken delad" - om man så får lov att tänka/skriva.

Jag tänker mig nog ett HELT annat och nydanande system än det hopplöst förlegade nuvarande = mera av direktdemokrati.

Måhänd t ex Aktiv Demokrati kan vara något att reflektera över, kanske... Med dagens IT-teknik så torde det ju vara "lätt som en plätt" att förse varje röstberättigad medborgare med en röstningsdator - eller ?

Om wår nuvarande demo(n)krati här - i mitt mer än 68-årade livsperspektiv sett i vart fall.

Tomas Agdalen sa...

Antaligen tekniskt fullt genomförbart. Det är bara att förse alla nio miljoner med mentometrar.

Patrik BP Andersson sa...

Just det faktum att vi röstar på *ideologier* är ett ypperligt skäl till att *inte* acceptera att partipiskan används alltför flitigt.

Kritiskt tänkande och handlande riksdagsledamöter är nämligen den enda garanti den vanlige väljaren har för att partiprogrammet och inte partiledningen bestämmer agendan.
Visserligen kan man rösta bort partiet i nästa val (eller i vart fall välja att lägga sin röst någon annanstans), men det är så dags då.

Tomas Agdalen sa...

Patrik: Ja, ja. så förhåller sig på det teoretiska planet, men nu ska vi driva ett land. Det ställer andra krav på stabilitet och förutsägbarhet. Det värsta scenariot är att vi får en situation som leder till att förtroendet för riskdagen upphör.

Josef Boberg sa...

Låt oss hoppas på att kärnfrågornas kärnfråga = natio-nal-eko-no-min kommer upp i valrörelsen 2010 :idea:

Tomas Agdalen sa...

Josef: Det skulle vara märkligt med en valrörelse utan nationalekonomiska beröringspunkter.

Josef Boberg sa...

Jovisst... - Tomas - men det var ju det förr eller senare HELT NÖDVÄNDIGA Paradigm-Skiftet inom nationalekonomin som jag avsåg, naturligtvis...

Tomas Agdalen sa...

Josef: Det gäller att hålla konsumtionen igång. Utan den är vi förlorade.

Josef Boberg sa...

Hoppsan... - min föregående kommentar hamnade i Ditt spam-filter p g a många länkade ord, tror jag... :cry:

Josef Boberg sa...

- men den finns nu här istället.

Tomas Agdalen sa...

Jag tror jag håller mig här.

Josef Boberg sa...

"Borta bra men hemma bäst !"