tisdag 12 maj 2009

Kan konst motivera civil olydnad - nej säger filosofen Torbjörn Tännsjö

Okänd Kvinna 2009-349701 kallar Anna Odell sitt konstverk. Det som hon till en del manifesterade på Liljeholmsbron och idag presenterade i färdigt skick på Konstfacks vårsalong. Imorse berättade konstnären i P1:s Kulturnytt om hur hon vill visa på allvarliga brister inom psykiatrin. Läkarna har befogenhet att använda maktmedel som till exempel bältesläggning och tvångsmedicinering utan att det kontrolleras tillräcklig grad. Hon vill bland annat påpeka att läkarna är lika subjektiva som vem som helst men att de nästan alltid uppfattas som oantastliga när deras behandlingar diskuteras. Anna Odell förklarar att hon bälteslades och tvångsmedicinerades både den gången hon var psykotisk 1995 och då hon fejkade sjukdomen i vintras, trots att hon ingen av gångerna var våldsam. Det hade, enligt hennes egen uppgift, räckt med att stänga dörren om henne och låsa. Anna Odell menar att psykiatrin måste tåla att granskas. Och under eftermiddagen sände P1:s Studio Ett reportage från vårsalongen. En psykiatriker bekräftade den bild Anna Odell gav, men menade att hon gick för långt i sitt utspel. Konstverket tänker jag se live till helgen. Det ska i huvudsak bestå av dokumentation kring hela händelsen som inleddes med att hon tog kontakt med psykvården för att berätta om sina planer att återuppleva sin gamla psykos. Bloggens favoritfilosof Torbjörn Tännsjö passade dessutom idag på att i DN analysera ansvarsförhållandena, utifrån en moralisk nyttoutilitaristisk utgångspunkt. Enligt Tännsjö kan civil olydnad vara önskvärd om den för något gott med sig. Däremot skulle det vara ohållbart att ”försvara civil olydnad med hänvisning till högre konstnärliga mål”. Skälet för den slutsatsen är enkelt, skriver han: ”Konst äger inte något värde i sig.” Han bedömer vidare att skolan inte har ansvar för eventuella brott en student begår i samband med ett elevarbete. Vad gäller kvalitetsfrågan tycker Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson inte att verket håller vad konstnären lovat. DN:s konstkritiker Bo Madestrand är mer nyanserad och konstaterar att Odell ännu inte kan bedömas utifrån samma kriterier som en färdigutbildad konstnär. Ja, vad ska man säga. Ett sådant rabalder om en så viktig fråga måste väl ända i sig bedömas som ett bra resultat utifrån Anna Odells perspektiv. Jag håller inte med Tännsjö när han säger att konstnärliga mål inte kan motivera civil olydnad. Det uppfattar jag som om att konst aldrig i sig kan bidra till att förändra världen. Så är det inte. Man kan till exempel se 1970-talets heta Almstrid i Kungsträdgården här i huvudstaden som ett konstverk i sig som i allra högsta grad handlade om civil olydnad. Almarna står kvar än idag. Vi får återkomma till frågan om Anna Odells aktion har varit motiverad. Det kan ta tid att utvärdera. Det är också helt omöjligt att snickar ihop en mall för den saken. Det är lite som det brukar vara med konst: att det är upp till var och en att bedöma. Resultatet kommer att framgå av historieböckerna. Men jag skulle i sammanhanget ha önskat ett uttalande från RSMH. Fast min magkänsla säger mig att förbundet anser att Odells aktion varit positiv för deras sak genom att sätta frågan om förhållana inom psykiatrin på dagordningen. 100 steg till hyllar därför redan nu hela alltihopa och står liksom Expressen upp för den fria konsten. Anna Odell har genom hela sin aktion visat på konstens innersta kärna: att synliggöra det som behöver visas. Grattis säger jag. Och nu har åtal väckts mot henne. Den läkare som varit mest kritisk mot hennes fejk kommer att JO-granskas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

7 kommentarer:

Anonym sa...

Det tråkiga tycker jag är att man inte kan föra en debatt om psykvården på annat sätt än detta. Varför upplever vissa att samhällets mer accepterade påverkanskanaler inte räcker till?

Tomas Agdalen sa...

Antagligen för att de accepterade påverkanskanalerna är så urbota tråkiga. Jag håller ju på med den här urbota bloggen istället för att mer bokstavligt vända upp och ned på världen. Så konventionell och boring är jag. Ibland önskar jag vore annorlunda.

Kraxpelax sa...

http://nattljuset.blogspot.com/2009/04/ett-mordforsok.html

Kraxpelax sa...

Sådärja, nu är utställningen uppe. Jag har inte sett den. Däremot har jag själv fyra gånger varit intagen för psykiatrisk tvångsvård, ett par gånger under våldsamma former.

Psykvården måste tåla granskning. Självklart. Har någon påstått något annat?

I Stockholmsområdet är polisen mycket kompetent och väl förberedd för såna här situationer. De agerar med fasthet, men utan attr kränka patienten. Ofta är de påfallande hyggliga.

Problemet är vårdpersonalens bristande observans, inte deras attityd. Min erfarenhet, som är dubbelt Odells, än begagnar inte mer repression än som är befogat, och man förnedrar inte patienterna. Läkare och övrig vår5dpersonal har en respektfull attityd, men ont om tid. De hinner inte lyssna.

Det utvecklas god kontakt mellan patienter och vårdare i respektfull och jämställd anda. Också på intensivvårdsavdelningar.

Medicineringen är ett gigantiskt problem. Antipsykotisk medicinering, s k neuroleptika, kan göra ont sju resor värre genom att försätta patienten i djup depression. Å andra sidan är läkare inte dogmatiska och påstridiga om medicinering.

Odells projekt gör mig misstänksam. Det ser ut som en nyanslös bekräftelse av allmän fördom samt riggat till förmån för en redan på förhand intagen ståndpunkt.

Verkets estetiska kvalitet kan jag inte bedöma.

- Peter Ingestad, Solna

Tomas Agdalen sa...

Kraxpelax: Jag håller det också troligt att Odell drivit teser.

Jag tror, utan att säkert veta, att personal inom psykiatrin i huvudsak är kompetent och de har en sund inställning. Och jag brukar generellt utgå från att människor gör sitt bästa. Men det är alltid bra när någon lyfter på locket för ut kommer alltid någon skämdhet. Hittills har jag i detta fall inte sett någon, men psykiatrin är en för viktig och ingripande verksamhet i människors liv för att kunna lämnas åt sitt öde.

Jag förvånas över hur arg någon blivit över Odells tilltag. Alla inblandade har väl en gemensam agenda: att psykiatrin alltid ska arbeta för att förbättras. Nu är det dags att börja den diskussionen och sluta jaga Odell. Hennes grepp kanske inte var supersmart, men den nivån kan man inte kräva av alla goda viljor. Psykiatrin är på tapeten. Gott så.

Anonym sa...

RSMH har mycket riktigt kommenterat Anna Odells modiga insats och vi ger henne vårt fulla stöd. Ett pressmeddelande gick ut idag den 18 maj. Läs gärna mer på förbundets hemsida: www.rsmh.se

Östen Hannmyhr
Redaktör, Revansch

Tomas Agdalen sa...

Östen: Tack för infon. Vad bra. Jag förutsatte lite fräckt att förbundet så faktiskt skulle göra.