Kan konst motivera civil olydnad - nej säger filosofen Torbjörn Tännsjö

Okänd Kvinna 2009-349701 kallar Anna Odell sitt konstverk. Det som hon till en del manifesterade på Liljeholmsbron och idag presenterade i färdigt skick på Konstfacks vårsalong. Imorse berättade konstnären i P1:s Kulturnytt om hur hon vill visa på allvarliga brister inom psykiatrin. Läkarna har befogenhet att använda maktmedel som till exempel bältesläggning och tvångsmedicinering utan att det kontrolleras tillräcklig grad. Hon vill bland annat påpeka att läkarna är lika subjektiva som vem som helst men att de nästan alltid uppfattas som oantastliga när deras behandlingar diskuteras. Anna Odell förklarar att hon bälteslades och tvångsmedicinerades både den gången hon var psykotisk 1995 och då hon fejkade sjukdomen i vintras, trots att hon ingen av gångerna var våldsam. Det hade, enligt hennes egen uppgift, räckt med att stänga dörren om henne och låsa. Anna Odell menar att psykiatrin måste tåla att granskas. Och under eftermiddagen sände P1:s Studio Ett reportage från vårsalongen. En psykiatriker bekräftade den bild Anna Odell gav, men menade att hon gick för långt i sitt utspel. Konstverket tänker jag se live till helgen. Det ska i huvudsak bestå av dokumentation kring hela händelsen som inleddes med att hon tog kontakt med psykvården för att berätta om sina planer att återuppleva sin gamla psykos. Bloggens favoritfilosof Torbjörn Tännsjö passade dessutom idag på att i DN analysera ansvarsförhållandena, utifrån en moralisk nyttoutilitaristisk utgångspunkt. Enligt Tännsjö kan civil olydnad vara önskvärd om den för något gott med sig. Däremot skulle det vara ohållbart att ”försvara civil olydnad med hänvisning till högre konstnärliga mål”. Skälet för den slutsatsen är enkelt, skriver han: ”Konst äger inte något värde i sig.” Han bedömer vidare att skolan inte har ansvar för eventuella brott en student begår i samband med ett elevarbete. Vad gäller kvalitetsfrågan tycker Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson inte att verket håller vad konstnären lovat. DN:s konstkritiker Bo Madestrand är mer nyanserad och konstaterar att Odell ännu inte kan bedömas utifrån samma kriterier som en färdigutbildad konstnär. Ja, vad ska man säga. Ett sådant rabalder om en så viktig fråga måste väl ända i sig bedömas som ett bra resultat utifrån Anna Odells perspektiv. Jag håller inte med Tännsjö när han säger att konstnärliga mål inte kan motivera civil olydnad. Det uppfattar jag som om att konst aldrig i sig kan bidra till att förändra världen. Så är det inte. Man kan till exempel se 1970-talets heta Almstrid i Kungsträdgården här i huvudstaden som ett konstverk i sig som i allra högsta grad handlade om civil olydnad. Almarna står kvar än idag. Vi får återkomma till frågan om Anna Odells aktion har varit motiverad. Det kan ta tid att utvärdera. Det är också helt omöjligt att snickar ihop en mall för den saken. Det är lite som det brukar vara med konst: att det är upp till var och en att bedöma. Resultatet kommer att framgå av historieböckerna. Men jag skulle i sammanhanget ha önskat ett uttalande från RSMH. Fast min magkänsla säger mig att förbundet anser att Odells aktion varit positiv för deras sak genom att sätta frågan om förhållana inom psykiatrin på dagordningen. 100 steg till hyllar därför redan nu hela alltihopa och står liksom Expressen upp för den fria konsten. Anna Odell har genom hela sin aktion visat på konstens innersta kärna: att synliggöra det som behöver visas. Grattis säger jag. Och nu har åtal väckts mot henne. Den läkare som varit mest kritisk mot hennes fejk kommer att JO-granskas.

Läs även andra bloggares åsikter om Anna Odell, Konstfackeleven, Konstfacks vårsalong, Konst, Torbjörn Tännsjö