torsdag 22 januari 2009
Fildelning inget problem i Danmark - snart heller inte i Sverige
Danskarna är ett bekymmerslöst folk. Nu har man stannat vid att det strider mot dansk upphovsrätt att göra upphovsrättsskyddat material fritt tillgängligt. En domstols beslut tvingar därmed internetoperatörer i vårt grannland att blockera möjligheten för deras abonnenter att nå en känd svensk fildelningssajt. Konstigare än så är det inte på andra sidan sundet. En förutsättning för agerandet är dock att landets lagstiftning anpassats till den EG-rättsliga lagstiftningen (IPRED). Våra beslutsfattare är emellertid tveksamma till att göra gemensam sak med brödrafolket. I alla fall drar de ut på beslutsfattandet. Opinionen är nämligen minst sagt aggressiv. Den försvarar med näbbar och klor sin, enligt egen utsaga, självklara rätt att bli underhållen gratis. Vissa företrädare drar sig heller inte för rena personangrepp. 100 steg till tror ändå att våra politiker när det verkligen gäller står där rakryggad i snålblåsten. Snart har också vi därför en EG-rättsligt anpassad upphovsrättslig lagstiftning. Vi har ju trots allt en modern statsbyggnad som skyddar människor från att bli bestulna. Bara bananrepubliker tillåter anarki t.ex. i fråga om äganderätten. När väl folket tagit sitt förnuft till fånga kan också våra internetoperatörer göra som sina nordiska kollegor och verkar för att parasiterandet upphör. I Sverige vässar företrädarna för skivbolagen (IFPI) just i dagarna klorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Visst är det en så underbart smidig lösning att bara blocka internetsidor med innehåll som någon inte tycker om? Jag menar det är ju inga problem att döpa om sidan till något annat eller kanske att folk använder en annan sökmotor? Vad händer då? Ett nytt domstolsfall och sedan ytterliggare ett? Hur länge dröjer det innan internet består av en på förhand godkänd samling sidor som enbart består av det staten tycker att vi borde veta?
Välkommen till DDR landet där alla fria och lyckliga...
Att försöka blockera Pirate Bay skulle vara litet som att föreslå att i lag förbjuda sexualisering av det offentliga rummet. Det ser för vissa bra ut på pappret, men det är ack så svårt att genomföra i verkligheten, för var drar man gränsen?
Känner du till Kopime-censureringen? Det visar hur lättvindigt censur kan sprida sig när man väl har accepterat grundpremissen att det kan vara ok i vissa fall.
Tor: Det är så mycket som ser bra ut på papper och kanske måste göra det för att man ska kunna upprätthålla någon slags trovärdighet.
Joacim: En del saker får man bara inte göra hur gärna man än vill. Trist men sant.
Så förhållandevis godtycklig censur av internetsidor är ok om det syftar till att upprätthålla trovärdighet? Hur menar du? På vilka grunder skulle pirate bay censureras och skulle dessa inte också kunna appliceras på google och andra sökmotorer? Vem är det som bedömer denna trovärdighet?
I ditt svar till Joacim - exakt vad är det du anser att man inte får göra. Länka? Ska det vara förbjudet att länka till piratkopierade filer men tillåtet att länka till t ex. bombrecept? Ska tillhandahållare av internettjänster vara ansvariga för vad deras använder gör? Var drar man gränsen?
Det här är väl ändå vår tids mest spännande diskussion? Jag tror att det är så kört, så kört att tro att man kan förhindra fildelning genom lagstiftning. Då får man göra som du har skrivit vid flera tillfällen Tomas,dra ut pluggen till hela internet, och det inser vi ju alla hur troligt DET är :-)
Danmarks förslag kommer självklart bara att leda till nya fildelningssidor som folk sedan besöker med krypterade lösningar som omöjliggör det för myndigheterna att sätta dit vare sig den ena eller den andra. Krypteringen leder i sin tur att det blir svårare för samhället att sätta dit de som VERKLIGEN borde sättas dit på internet, t ex pedofilringar.
Det som är lustigt, tycker jag, är att det ju alltid har varit samma spridande tidigare också, om än inte med precis dagsfärska filmer. Vi har haft radio och kassettband samt TV och videoband.
Tor: Det var en intressant diskussions i dagens Godmorgon världen om fildelningen. Man gjorde ett försök att fundera kring olika eventuella framtida sätt att ersätta upphovsmännen för sina verk. Det är detta debatten borde handla om.
Man kan ha olika tankar om hur ersättningen borde förändras. Jag har ju skrivit om att det gör mig spyfärdig att vissa tjänar så snuskigt orimligt mycket pengar, enligt min uppfattnig t.ex. Metallica. Jag redogjort för just detta i en annan blogg (http://blogg.frihetfildelningfeminism.se). Att, som ungdomspartierna, vara för fri fildelning är däremot som att pissa på upphovsmännen. Populism och naivt.
Sen så snurrar det runt en massa felaktiga föreställningar i denna fråga, bl.a. en om att biblioteken inte ersätter författare för utlåning av deras verk. Det finns ett system för det.
I den här bloggen har jag skrivit om fildelning.
Anna: Det pågår ju hela tiden en massa lagstridiga aktiviteter utan att vi inte tycker att förbud och reglering kring dessa bör tas bort. Just den här frågan är ju ett rättsvetenskapligt frågeställning. När kan man gå in med lagstiftning? När är ett beteende så vanligt och allmänt accepterat att det inte går att förbjuda? Vilka intressen finns inblandande. Bl.a. dessa saker behöver man reda ut innan reglering.. Själv har jag alltid sällat mig till värdenihilismens och uppsalaskolans utgångspunkter.
Jag är så otroligt förvånad över att Internet får finnas. Det har demokratiserat tillgång till kunskap och ordet i en riktning som jag aldrig trodde var möjlig. Fantastiskt!
Lyssnade just på Godmorgon Världen. Kan väl inte påstå att det var så mycket nytt och dessutom inskränktes resonemanget till musik. För mig är det inget problem att vissa tjänar mycket pengar, däremot att det finns så många som inte ser eller vill se målkonflikten mellan beivrande av upphovsrättsbrott å ena sidan och personlig integritet och rättssäkerhet å andra sidan. Jag tycker också att man noga bör passa sig för tendenser till att införa censur av internetsidor (gör sajtansvariga något brottsligt ska de naturligtvis dömas för det).
Men säg att vi skulle ha liknande ersättningssystem för böcker och film som de som diskuterades för musik. Är det verkligen lämpligt att samla in och sammanställa folks läsvanor och vilken typ av filmer och musik de tycker om? Det är svårt att se hur man skulle kunna fördela pengarna genom ett centraliserat system utan att det skulle innebära enorma integritetskränkningar.
"Sen så snurrar det runt en massa felaktiga föreställningar i denna fråga, bl.a. en om att biblioteken inte ersätter författare för utlåning av deras verk. Det finns ett system för det."
Biblioteksersättningen är nog precis som Falkvinge säger i radioreportaget mer ett fall av kulturbidrag än upphovsrättsbaserad ersättning. Varför skulle annars utländska författare bli utan ersättning? Stims förslag till bredbandsavgift hade förresten samma problem - att det bara behandlade svensk musik.
Skulle också tro att biblioteksverksamheten och tjänster som t ex. Spotify skiljer sig åt på så vis att de stora innehållsföretagen lätt skulle kunna tvinga Spotify att stänga om de ville. Biblioteken verkar däremot inte på författarnas och förläggarnas nåder.
"Anna: Det pågår ju hela tiden en massa lagstridiga aktiviteter utan att vi inte tycker att förbud och reglering kring dessa bör tas bort"
Fast här talar vi ju om att införa nya förbud (censurering av webbsajter), och nya brottsbekämpningsåtgärder (IPRED) som hotar den personliga integriteten och rättssäkerheten.
För mig personligen är fri fildelning ingen speciellt viktig fråga eftersom jag alltid vill stödja de artister jag tycker om, men inskränkandet av grundläggande demokratiska rättigheter är definitivt problematisk.
Jag har Spotify och varit därinne en gång. Tveksamt urval. Dessutom var en massa reklam mitt i albumen. Värsta jag varit med om i musiksponsringsväg. Och då har jag inget emot reklamradio. Men där väljer jag åtminstone att lyssna, vilket jag ofta gör.
Nej, så djupsinnig var inte diskussionen i radion, men ändå ett annat perspektiv är att allt ska vara gratis på någon annans bekostnad. Uppfriskande!
Släng fram ett system för hur upphovsmännen ska få sin del av kakan efter att Internetoperatörerna tagit in sin avgift så ska vi diskutera vidare. Det lär ju bli en del sammanställande av folks musik- och filmvanor.
Du kanske vill vidga diskussion till att gälla mer än musik och annan underhållning. Vi har ju patenträtten inom t.ex. läkemedelsindustrin. Men det är ju inte detta som utgör den egentliga utgångspunkten för allt bråk. Nej, det är rätten att bli underhållen gratis. Diskussionen om det förra har helt andra förutsättningar. Jag behandlade den frågan i förra (borttappade bloggen) utifrån Eva Hemmungs Wirténs bok Negotiating the Jungle of the Intellectual Commons.
"Släng fram ett system för hur upphovsmännen ska få sin del av kakan efter att Internetoperatörerna tagit in sin avgift så ska vi diskutera vidare. Det lär ju bli en del sammanställande av folks musik- och filmvanor."
Vad menar du med "sin del av kakan"? Vilken kaka? De stora fildelarna är ju mest en förlustaffär för internetoperatörerna.
Det är en sak om man vill förenkla betalningar genom att slå ihop dem med bredbandsavgiften, men argumentet som man hör ibland att bredbandsbolagen har något slags moralisk skyldighet att dela med sig av sina vinster tycker jag är helt absurt. Då kan man ju lika gärna beskatta alla företag rakt av och dela ut kulturstöd - det verkar i varje fall mer rättvist.
Problemet med de här ersättningsdiskussionerna är också att de ofta liknar hur biståndsfrågor behandlas, dvs. folk stirrar sig blinda på input (delen som dövar våra samveten) och glömmer output (det som verkligen är viktigt, t ex. att pengarna går till rätt saker/personer).
"Du kanske vill vidga diskussion till att gälla mer än musik och annan underhållning. Vi har ju patenträtten inom t.ex. läkemedelsindustrin. Men det är ju inte detta som utgör den egentliga utgångspunkten för allt bråk. Nej, det är rätten att bli underhållen gratis."
Jag ville vidga diskussionen till alla typer av upphovsrättsskyddat material. Patenträtt är också intressant, men behandlas kanske enklast separat.
Att det handlar om rätten att bli underhållen gratis kanske stämmer in på en del människor, men knappast de tyngre opinionsbildarna vad jag kan se. Jag känner personligen inga sympatier för en sådan grundhållning. För mig och många andra är det de orimliga konsekvenser som försök till beivrande av upphovsrättsintrång utförda av privatpersoner medför som är problemet.
Det finns alltså de som i grund och botten är för fri fildelning och de som liksom jag egentligen inte är det men har svårt att acceptera de rättighetsinskränkningar som innehållsindustrin försöker att få våra politiker att gå med på.
Skicka en kommentar