När det gäller "Gomorra" är filmen bättre än boken - men hur mår Italien?

100 steg till rapporterar nu att Roberto Savianos omskrivna bok "Gomorra" om den neapolitanska camorran är färdigläst. Dessutom är filmen sedd. När det gäller boken håller jag fast vid första intrycket. Den är pratig. Jag ställer mig bl.a. därför bakom Mårten Blomqvist iakttagelse i Dagens Nyheter om att filmen är bättre än boken. Framförallt för att den förra är mer koncentrerad. Filmmakarna har också genom att skildra händelserna genom en i hierarkin lågt stående löneutbetalare hittat ett sätt att göra förutsättningarna för maffians existens mer begripliga. Både i boken och filmen beskrivs noggrant att maffian på det italienska fastlandet är en ruffig variant. All elegans och bildning lyser med sin frånvaro. Fast vi nördar vill ju ha fördjupning. Ibland är det värt att tugga meningslös text för att hitta det rikitigt intressanta, t.ex. hur camorran tillåtits växa i skuggan av mer kända sicilianska Cosa Nostra. Gangstrarna på fastlandet är sannerligen inte av marginell betydelse. Men ända sedan Coppolas filmer om Gudfadern har vi fått veta att den sanna ondskan finns på Sicilien. 100 steg till vill också passa på att korrigera Blomqvist på en relativt central punkt. Den haut couture som sys upp i filmen är, enligt boken, inte kopior, utan beställd av de stora modehusen i Milano. Annars skulle det ju inte vara så viktigt att lyfta fram med vilken bestörtning mästarskräddaren reagerar när han i TV ser skådespelerskan Scarlett Johansson (i boken är det Angela Jolie) glida över röda mattan i hans skapelse. Han kunde inte med det uteblivna yrkesmässiga erkännandet fortsätta i yrket utan valde istället att kasta in handduken för att köra lastbil. Ifall det handlat om en kopia hade det väl varit sak samma, eller? Sammantaget ger i vart fall både i boken och filmen en bild av en land i moralisk upplösning. Detta kanske ändå är det viktiga budskapet.

Läs även andra bloggares åsikter om Gomorra