I Dagens Nyheters pappersupplaga presenterar idag forskaren och kulturjournalisten Nina Björk professorn (kritikern) Terry Eagletons nya bok "Trouble with Strangers, A Study of Ethics". Inte en för mig helt okänd författare, men i första hand en som snurrat runt i olika abstraktioner på vissa lärda middagar. Han är otvetydigt många radikala akademikers husgud (t.ex. vissa litteraturvetares). En av dem står mig nära. Björk inleder med en retroaktiv hyllning av ett mer generellt och allmänt slag. Det är väl i sin ordning i en essä. Formen tillåter ett personlig angreppssätt. Utöver beundran förstår jag inte mer av artikeln än att Eagleton är en av de stora postmodernisterna, som jag ju gillar skarpt. Det där med absoluta sanningar har nämligen aldrig riktigt legat för mig. Vare sig vi är inom humanioras eller naturvetenskapens domäner handlar till synes och sist nästan alltid om anlägga hypoteser och bygga teorier, för att senare riva dem. Fast en av de rådande sanningarna kunde sidans redigerar sätta mig på spåret. I ett "utlyft" (hittar inte ursprunget i brödtexten - men det är nog där) citat hävdar Eagleton, med stöd av Marx (Karl då), "att en människa konstitueras genom sina relationer till andra människor". Helt sant! Enligt min mening kan ingen person i denna värld göra anspråk på att definiera sig själv. Ni kan ju försöka. Vi andra kommer ändå att ha en annan åsikt om dig. Dessutom rätt många och olika. Gillas eller inte, så är det!Läs även andra bloggares åsikter om Terry Eagleton
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar