Olle Ljungström - så många är ni inte som kan skriva texter på svenska

Så, då har jag med en öl i handen sett dokumentären om Olle Ljungström på SvT2. "Ölet rinner och helan går, kan någon bjuda på en drink" (tror melodin är hämtat från After the Goldrush). För Ljungström har det blivt väl mycket dryck. Jag borde vant mig nu, men gör det aldrig och fortsätter att överraskas av dramatiken i människors liv. Såg du inte filmen, gör det du också när den dyker upp på SvTPlay. Bra grejer måste alla se. Jag och alla här hemma som tittade berördes. Är det så man säger om det som når ända in? Hur var det då? Någon gång på tidigt 1980-tal såg jag Reeperbahn på gamla Barowiak i Uppsala. "Venuspassagen" gällde. Kanske en av svensk pophistorias mest fantastiska plattor. På hemvägen till Enköping pratade vi om Ian Curtis som just tagit livet av sig och att resterna av Joy Division fortsatt i New Order. Jag minns också hur fantastisk jag tyckte konserten var. Dittills hade jag inte sett så många. Men nu, tusentals konserter senare, vet jag att den var bra. Jag minns också när jag och min familj flyttade från Uppsala till Stockholm. Då himlen öppnade sig. Vi tittade på lägenheter på Söder, självklart kring Nytorget. Vi pratar om tiden då Skånegatan var jordens centrum. Där både Kent och Popcicle syntes i kvarteren. Också Rebecka Törnqvist sökte bostad i samma område. Hon som då enligt skvallret polade med Olle Ljungström. Han vars platta "Världens räddaste man" gick för fullt hemma. Det var i mitten på 1990-talet. Till slut hamnade vi på Bondegatan, nästan ända nere i Barnängen. Antagligen hittills den lyckligaste perioden i mitt liv. Av Törnqvist och Ljungström blev inget. Honom hörde vi heller inte så mycket mer av förrän först ikväll, februari 2009. Ljungström med en klang i rösten och en känsla utöver det mästerliga. Vad han berör och vad fint det var där i Uppsala i Universitet med Caroline af Ugglas kör. Den som körde "Som du". Ljungström avstod från att sjunga. Han mådde för stunden bra. Kvällens film slutade inte i dur. Det är en ny platta på väg ut. Den tänker 100 steg till köpa. Gör det du också. Vi måste vara rädda om våra textförfattare. Tack Olle Ljungström för att du finns. Vilket vackert talat språk. Var kommer det ifrån? Fortsätt att skriva texter. Vi behöver dem.

Läs även andra bloggares åsikter om Olle Ljungström