Individuella beslut för miljön kräver rätta ekonomiska incitamenten

Vi har ju sedan flera år varit så duktiga på att handla och tanka grönt. Men den i grunden historiematerialistiske bloggarn är inte ett dugg förvånad över att den mer "idealistiskt" inriktade miljötrenden plötsligt stannat av. Materialismen, och därmed kanske även cynismen, firar nya triumfer. Dagens Nyheter rapporterar nämligen idag att färre "svenskar tar hänsyn till miljön när de köper varor och tjänster, särskilt mat, jämfört med förra året". Utredaren Lotta Lagerberg, från Länsförsäkringar, säger att lågkonjunkturen förmodligen spelat ”en avgörande roll. De dåliga tiderna gör att många väljer efter prislappen". Liknande utveckling verkar gälla för den hos oss tidigare så populära etanolen. I slutet av november kunde vi nämligen i samma tidning först läsa att höjt etanolpris satt käppar i hjulet för miljöbilssatsning för att efter ytterligare någon dag få det konstaterat att färre "tankar etanol när bensinen är billig". Något bolag har sålt bensin för under 10 kr litern. Bloggarn har dock inte kommit över så billig bensin. Min leverantör har hittills som lägst haft ett pris på 10,09 kr litern, men min rabatt på 25 öre litern har ändå gjort mig till en ekonomisk vinnare. Jag behöver dock för dagen inte riskera en sådan position genom att välja "fel" drivmedel till bilen eftersom min enbart kan köras på bensin. Jag tvingas emellertid att göra valet mellan eko-ägg för 25 kr paketet och de för 16 kr från frigående höns. I sämre tider är det uppenbarligen svårare att hålla fast vid idealen. Jag menar, vi saknar tydligen beredskap för att ur egen ficka betala för en bättre miljö. Det är väl också logiskt. De flesta måste ändå först och främst oroa sig för att månadens debet och kredit går ihop - boräntan och elräkningen ska betalas. För att ändra människors beteende i önskad riktning behövs därför acceptabla ekonomiska incitament, alternativt helt slopade valmöjligheter. Så funkar det. Hur långt vågar man gå nu med global finanskris och allt?